föregående | index | nästa

Coventry Carol

Mysteriespel= medeltida skådespel med bibliskt tema. Tillhörde stadskulturen och framfördes av borgare (särskillt i gillen och skrån) vid speciella festtillfällen, på landets språk och på offentliga platser i staden.

Sången kommer från mysteriespelet Pageant of the Shearmen and Tailors och är egentligen en mycket sorglig historia. Den sjungs av kvinnorna i Betlehem strax innan Herodes soldater stormar in och dödar deras barn.

Skådespelet är från 1400-talet, och var en del i det årliga firandet av högtiden Corpus Christi i staden Coventry i England. Mysteriespel fanns i nästan alla städer på medeltiden, men de försvann oftast i samband med reformationen, i Coventry förbjöds de t.ex. 1579. De är ovanliga idag, men det finns exempel, som passionsspelen i Oberammergau.

Två texter från Coventrys dramacykel finns fortfarande bevarade. Den ena är Pageant of the Shearmen and Tailors d.v.s. den som stadens Tillskärar- och Skräddarskrå hade ansvaret för. Handlingen är Marie bebådelse fram till och med kung Herodes mord på alla de nyfödda pojkarna i Betlehem. Den andra texten som finns kvar är Vävarskråets, The Weavers' Pageant, som i berättelsen om Jesus liv följer direkt efter.

Corpus Christi= latin 'Kristi kropp'. En liturgisk högtid tillägnad altarets sakrament - nattvarden - stadfäst av påven 1264. Idag 'Kristi Kropps och Blods fest'. Firas fortfarande inom den katolska kyrkan med bl.a. processioner. Infaller i juni, torsdagen efter Heliga Trefaldighets dag.

I Coventry bildades 1348 ett speciellt gille tillägnat Corpus Christi. Sådana gillen bildades i många städer vid samma tid, alla med syftet att ordna en procession för att fira högtiden. Man tror att det i Coventry var ungefär vid samma tid som stadens marknad blev känd som "The Corpus Christi Fair". I källorna nämns inget specifikt om skådespel förrän århundradet efter, men referenser till ett så kallat pageant house finns redan 1392, så antagligen framfördes de redan då. År 1416 finns den första noteringen där det står att man framfört skådespel för en kung och hans följe. Mysteriespelen i Coventry besöktes sedan flera gånger under 1400-talet av kungliga följen, och de blev kända i hela landet för sin höga kvalitet.

Texterna till skådespelen kopierades och utvecklades hela tiden. Stadens ledning lade sig inte så mycket i själva framförandet, men försäkrade sig noggrant om att gillena skötte det hela på ett ansvarsfullt sätt, och framförallt att de fullföljde sina ekonomiska åtaganden. Finansieringen var ofta ett problem. Det finns ett antal noteringar i stadens böcker som nämner att man varit tvungen att gå in styra upp vilka som skall betala vad. Ett sätt att göra den finansiella bördan lättare var att flera skrån slog sig ihop i konsortier för att finansiera ett skådespel. År 1435 beordrades t.ex. sadelmakarna och målarna att slå sig ihop med kortmakarna om att finansiera deras skådespel.

Originalmanuskriptet där Pageant of the Shearmen and Taylors var nedskrivet förstördes i en brand 1879, när biblioteket där det förvarades - Birmingham Free Reference Library - brann ner. Som tur var hade historikern Thomas Sharp från Coventry intresserat sig för stycket innan dess, och publicerade det två gånger, dels separat år 1817 (endast 12 kopior), dels i sin avhandling Dissertation on the Pageants or Dramatic Mysteries Anciently Performed at Coventry år 1825. Genom honom finns t.ex. sången Coventry Carol fortfarande bevarad idag.

Källor:

The York Doomsday Project:The Coventry Plays
The hymns and carols of christmas library: Coventry Carol
CVC Christmas: About the Coventry Carol
Catholic Encyclopedia: The Feast of Corpus Chirsti
Nationalencyclopedin: Corpus Christi

Boktips:

King,P.M. & Davidson,C. The Coventry Corpus Plays, Western Michigan University, 2000. (Säljs bl.a. via Internet av Oxbow books)

Text

Lully, lulla, thou little tiny child,
by, by, lully lullay,
thou little tiny child,
by, by, lully lullay.

O sisters too, 
how may we do,
for to preserve this day,
this poor youngling, 
for whom we do sing,
by, by luly, lullay.

Herod the king,
in his raging,
charged he hath this day,
his men of might,
in his own sight
all young children to slay.

That woe is me,
poor child, for thee!
And ever morn and day,
for thy parting,
neither say nor sing.
By, by, lully lullay.

Fritt översatt

Lully, lullay1, du späda lilla barn,
adjö, adjö, lully lullay,
Du lilla späda barn, 
adjö, adjö, lully lullay.

O systrar,
hur skall vi göra,
för att skydda denna dag 
denna stackars gosse
som vi sjunger för
adjö, adjö, luly, lullay.

Kung Herodes,
i sin vrede,
befallt har han idag,
sina mäktiga män,
att i hans åsyn,
dräpa alla de små barnen.

Bedrövad är jag,
stackars barn, för din skull!
Och aldrig morgon eller dag,
eftersom vi måste skiljas,
skall jag tala eller sjunga.
adjö, adjö, lully lullay. 

1 Orden Lully lullay är sannolikt inte bara nonsensord, utan också ett medeltida slanguttryck som betyder ungefär I saw, I saw = "jag såg, jag såg".