Det är en ros utsprungen

M. Praetorius (1571-1612) / M. Vulpius (ca.1560-1615)
Svensk text av Tekla Knös (1815 - 1880)

Kören har framfört dels en kanon av Melchior Vulpius (där texten endast är de två första raderna i första versen) dels ett fyrstämmigt arrangemang avMichael Praetorius. Melodin är medeltida, medan översättningen till svenska gjordes av Tekla Knös på 1800-talet.

"Det är en ros" stammar ursprungligen från en så kallad Rätsellied från 1400-talets Tyskland. En Rätsellied sågs alltså som en gåta, och frågan gällde i detta fallet vem som är rosen som slår ut mitt i vintern, "i midnatts mörka tid". Den nedtecknades ur minnet kring jul år 1587 i ett kloster i Trier, och spreds därifrån till andra kyrkliga centra. Den upptogs i psalmböckerna och sjöngs snart över hela Tyskland. Idag är den översatt till många språk, och sjungs både i katolska och protestantiska kyrkor. Den har t.ex. nummer 113 i den svenska psalmboken (1986 års upplaga).

Texten bygger på ett stycke ur profeten Jesajas bok i Gamla testamentet (Jesajas 11:1-2). Där står det om en ros som skall växa ur Jishajs (på gammalsvenska Jesse) avhuggna stam - en gren full av Herrens ande, klokhet, rättvishet o.s.v. Bibelns Jishaj var far till kung David, och stammen var för profeten Jesaja en symbol för Israels folk, som skulle komma att fördrivas och alltså huggas av vid roten. Men ur denna rot skulle skjuta ett skott som skulle bära frukt, och så skulle Davids dynasti återhämta sig och frambringa Messias.

Enligt medeltida tradition är rosen en bild för jungfru Maria, och det är hon som är svaret på den medeltida gåtan. Texten i Jesaja tolkades av många medeltida teologer som ett förebud om Marias födelse, medan andra menade att hon var grenen, och när denna blommade och bar frukt betydde det att hon skulle bli havande och föda Jesus. I den första versionen som trycktes i Speyer i Tyskland 1599 hade gåtan 21 strofer, och var en lång berättelse, som bland annat inkluderade Marie bebådelse, barnamorden i Betlehem och de tre vise männen. Det talas om Marias renhet gång på gång, medan barnet bara omnämns i förbigående, även om detta dock är ett slags kulmen i historien. I protestantiskt bruk betonas Kristus som rosen, och Maria nämns mer i förbigående. Texten i Jesaja tolkas som ett förebud om Jesu ankomst och ses som en sammanfattning av händelserna i Nya testamentet. Detta mönster följer t.ex. den svenska översättningen av Tekla Knös.

Lyrik

Det är en ros utsprungen, av Jesse rot och stam,
Av fädren ren besjungen, den står i tiden fram,
en blomma skär och blid, mitt i den kalla vinter,
i midnatts mörka tid.

Om denna ros allena ljöd förr Jesaje ord,
att född av jungfrun rena Han frälsa skall vår jord.
Av Herrens nåd och makt oss detta under skedde,
som oss profeten sagt.

Den späda rosen fina, som doftar salighet,
i mörkret månde skina, besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann, oss arma mänskor frälsa
från synd och död Han kan.

O Jesu, dem som klaga i denna jämrens dal, 
nu med din hjälp ledsaga till Faderns fröjdesal. 
Ja, i din Faders hus låt oss dig evigt lova ,
i salighet och ljus.